Utsocknes äga ej tillträde
Med en slags förundran har jag dels noterat släppet av en statlig utredning om en svensk kulturkanon, dels reaktionerna på innehållet. Det har också fått mig att reflektera över vad som kan kallas svenskt. Till att börja med är det uppenbart att detta är ett politiskt korrekt dokument avsett att motverka den splittring som präglar Sverige av idag. Fler än jag har noterat att civilrätt, dvs. de rättsregler som reglerar förhållandet mellan enskilda, saknas. I stället är det förhållandet mellan den enskilde och statsmakten som lyfts fram. Den massiva offentligrättsliga lagstiftningen av idag må på gott och ont kunna betraktas som ett svenskt kännetecken men vi har hundratals år av civilrätt och olika samfälligheter som präglar oss uppväxta i landet än idag. Och den tilltagande splittringen, kan den inte i själva verket delvis ha sin orsak i mekaniskt verkande offentligrättsliga lagar i stället för mänsklig samverkan. Som född i början av 60-talet föddes jag in i en brytningstid...
