Grusade förhoppningar

Kolonilottsområdet har grusade gångar. Lagret av grus bör väl i vart fall vara fem cm men borta i vårt hörn är det så ont om grus att vi ser marken mellan småstenarna. Så jag frågade styrelsen för koloniföreningen om vi själva skulle köpa in grus eller hur det fungerade. Jag fick svar att grus köptes in av föreningen vart tredje eller fjärde år och att styrelsen skulle ta upp det på nästa möte. Sedan hörde jag ingenting under hela sommaren. Först när jag häromdagen frågade hur det gick med gruset fick jag svaret att det finns lite mer grus i KANTERNA så vi kan ta och hämta därifrån.

Gräs och grus.

Jag ser för min inre syn hur vi springer runt och hämtar grus från olika delar av gångarna till våra egna närbelägna grusgångar. Och jag ser en fantasieggande risk för ytterligare konflikter när folk till och med börjar SLÅSS för att någon flyttat lite grus. Vi kastade grus på varandra när vi var små.  Grus taget från krattade gårdar med tjockt, tjockt gruslager. Och ogräset, det växer för närvarande lätt mellan småstenarna på gångarna.